Medverkande och presentationer

Medverkande i kronologisk ordning (se även konferensprogrammet). Här kan ni även ta del av forskarnas presentationer från Hörselforskning 2012.

Jan-Peter Strömgren
förbundsordförande, Hörselskadades Riksförbund (HRF), samt ordförande, Hörselforskningsfonden

Har varit förbundsordförande för HRF sedan hösten 2000 och en drivande kraft bakom HRFs satsningar på forskning och utveckling – framför allt via Hörselforskningsfonden och det nystartade Forskningsinstitutet Hörselbron. Leder nu HRF in i en ny kongressperiod, med temat  ”En ny upplysningstid”.

 

 

moderatormoderator

Claes Möller
audiolog, professor i Medicinsk Handikappvetenskap vid Örebro Universitet och Institutet för Handikappvetenskap (IHV), verksamhetschef vid Audiologiskt forskningscentrum och överläkare vid Audiologiska kliniken, Örebro Universitetssjukhus

Har arbetat som ÖNH-läkare i över 30 år samt som audiolog i över 15 år. Inom forskningen främst inriktad på audiologi, speciellt genetiska hörselnedsättningar-dövhet, syndromala hörselnedsättningar-dövhet, dövblindhet, Usher syndrom, cochlea-implantat (CI), bullerorsakad hörselnedsättning, folkhälsa-hörselnedsättning, yrsel-balanssjukdomar med mera. Sitter i styrelsen för Hörselforskningsfonden samt i styrelsen för IHV. Ingår även i styrgruppen för det tvärvetenskapliga forskarprojektet HEAD (Hearing and Deafness). 

 

Jerker Rönnberg
professor i psykologi, föreståndare för Linnécentrum HEAD och Institutet för Handikappvetenskap (IHV), Linköpings Universitet och Örebro Universitet, samt vid Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande, Linköpings universitet

Aktuell forskning vid Linnécentrum HEAD

En kort presentation av forskningen vid Linnécentrum HEAD, Institutet för Handikappvetenskap (IHV), Linköpings Universitet och Örebro Universitet.

Mer om Jerker Rönnberg: Har bakgrund inom minnespsykologi och har inriktat sin forskning på kommunikation, handikapp och kognitionens betydelse för hörseln. Han har bland annat studerat samspelet mellan signalbehandlingen i hörhjälpmedel och arbetsminnets kapacitet, vilket ökar möjligheterna att anpassa hörhjälpmedel individuellt.

 

Berth Danermark
professor, Institutet för handikappvetenskap, IHV, Örebro Universitet

Hörselnedsättning och socialt erkännande – vad säger aktuell forskning?
Att erkännas av andra människor är av fundamental betydelse för självkänsla, självtillit och självrespekt. Hur personer med hörselnedsättning socialt erkänns och respekteras i det svenska samhället har inte studerats på ett systematiskt sätt, men genom att hämta exempel från aktuell forskning om hur personer med hörselnedsättning socialt erkänns av samhället, av gruppen och av de närmaste ges en här beskrivning av hur detta ser ut i samhället i dag.

Mer om Berth Danermark: Forskar om funktionsnedsättning och delaktighet, framför allt inom området hörselnedsättning. Arbetar också med frågor om multiprofessionell samverkan och frågor om förutsättningar för tvärvetenskaplig forskning.

 

Elina Mäki-Torkko
docent, överläkare på hörselvårdsavdelningen vid öronkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, samt adjungerad lektor i audiologi

Vad spelar medicinska aspekter för roll i forskning om hörsel och dövhet?
Audiologi är ett tvärprofessionellt ämnesområde, oavsett om man syftar på klinisk verksamhet eller forskning. Man arbetar i team, som omfattar medicin, teknik och beteendevetenskap, och sådant teamarbete med ett tvärvetenskapligt förhållningsätt medför såväl fördelar som utmaningar. I föredraget tar Elina Mäki-Torkko upp några tvärvetenskapliga forskningsprojekt som exempel, för att belysa vikten av medicinska aspekter under olika faser av dessa projekt. Bland annat redovisas resultat från en pågående studie med cirka 100 vuxna cochlea-implantatanvändare och deras närstående, som har svarat på frågor om förväntningar innan de fick sitt CI samt  erfarenheterna efteråt.

Mer om Elina Mäki-Torkko: Överläkare på Hörselvårdsavdelningen och deltid som adjungerad lektor i audiologi vid LiU med anknytning till HEAD genom Institutionen för Klinisk och Experimentell Medicin/Teknisk audiologi. Exempel på pågående forskning: nyttan av cochleaimplantat hos vuxna och epidemiologi av hörselnedsättningar hos vuxna.

 

Stefan Stenfelt
professor i teknisk audiologi, Linköpings Universitet

Bottom-up- och top-down-transmission i perifiera hörselsystemet

En ljudsignal omvandlas till en neural signal (nervsignal) i det perifiera hörselsystemet (innerörat). Denna omvandling påverkas av en hörselnedsättning, och olika typer av hörselnedsättningar leder till skillnader i den neurala signalen som ska tolkas av hjärnan. Men även hjärnan påverkar transmissionen (överföringen) av ljudsignal och neural signal i det perifiera hörselsystemet. Dessa effekter påverkar vår förmåga att höra tal i brusiga miljöer och är olika för personer med bra arbetsminneskapacitet jämfört med personer med sämre arbetsminneskapacitet.

Mer om Stefan Stenfelt: Forskar inom området hörselfysiologi med inriktning främst mot användning av hörapparat, hörseldiagnos och bullerskydd. Ett specialområde är hörsel genom benledningstimulering, där forskningen vid sidan av apparatteknologi, hörselfysiologi och diagnos även gränsar mot kommunikationssystem.

 

Björn Lyxell
professor i kognitiv psykologi, biträdande föreståndare för Linnécentrum HEAD, Linköpings Universitet/Örebro Universitet

Språklig och kognitiv utveckling hos döva och hörselskadade barn med hörapparat och/eller cochlea-implantat (CI).

Döva och hörselskadade barn med cochlea-implantat (CI) och/eller hörapparat har en annorlunda språklig och kognitiv utveckling än hörande barn med typisk utveckling. Här berättr Björn Lyxell om hur olika typer av kognitiva och språkliga förmågor utvecklas som en funktion av den auditiva stimulering som ett hörhjälpmedel ger. Föredraget kommer också att handla om utveckling av läs- och skrivförmåga hos barnen samt om huruvida det är möjligt att förbättra barnens kognitiva förmåga med hjälp av riktade träningsinsatser.

Mer om Björn Lyxell: Har två huvudlinjer i sin forskning. Den ena handlar om vuxna hörselskadade och yrkesrelaterat buller. Den andra om döva barn med cochlea-implantat (CI) och deras kognitiva och språkliga utveckling.

 

Ann-Christin Johnson
docent i audiologi vid Centrum för Hörsel- och Kommunikationsforskning samt vid Instutionen för Klinisk Vetenskap Intervention och Teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet, Stockholm

Aktuell forskning vid Centrum för Hörsel- och kommunikationsforskning

En kort presentation av forskningen vid Centrum för Hörsel- och Kommunikationsforskning vid Karolinska Institutet, Stockholm.

Mer om Ann-Christin Johnson: Forskar om riskfaktorer när det gäller hörselskador i arbetslivet, bland annat buller och ototoxiska ämnen. Är också ansvarig för Audionomprogrammet vid Karolinska Institutet, Stockholm.

 

Anders Fridberger
docent och leg. läk., Centrum för Hörsel- och Kommunikationsforskning vid Karolinska Institutet, Stockholm

Kortklippt eller ej? Längden spelar roll!

Under de senaste 30 åren har man vetat att innerörats sinneshår böjs åt sidan då ljud träffar örat. Vi har nyligen upptäckt att sinneshåren inte bara böjs åt sidan utan också kan ändra längd. Dessa längdförändringar verkar ha betydelse för flera vanliga typer av hörselskador.

Mer om Anders Fridberger: Arbetar med både kliniska och experimentella studier. Målsättningarna är att bättre förstå hörselorganets normala funktion (”Hur hör vi?”) och de processer som leder till skador på sinnescellerna till följd av buller, samt att se om vi kan hitta medicinska behandlingar som skyddar våra öron mot buller.

 

Anna Magnusson
med. dr., Centrum för Hörsel- och Kommunikationsforskning, Instutionen för Klinisk Vetenskap Intervention och Teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet, Stockholm

On-Off: Hur hjärnan behandlar kommunikationsljud.
Vi lever i ett kunskapssamhälle där det ställs allt högre krav på människors kommunikativa förmåga. Det är därför av yttersta vikt att kartlägga och förstå det neurobiologiska underlaget för verbal kommunikation. Här belyser Anna Magnusson mekanismer för hur hjärnan kan extrahera och analysera verbal kommunikation samt vad vi kan lära oss från djurexperimentella modeller.

Mer om Anna Magnusson: Efter grundutbildning och doktorsexamen vid Hälsouniversitetet i Linköping tillbringade hon tre år i München, Tyskland, för att lära sig mer om hur hörsel analyseras på hjärnstamsnivå. Sedan 2006 bedriver hon forskning vid Karolinska Institutet, Stockholm.

 

Petri Olivius
docent, verksamhetschef vid öronkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Kan en skadad hörselnerv repareras med hjälp av stamceller?

Skador på hörselnerven kan inte åtgärdas idag. Om hörselneuronen enbart är lindrigt skadade kan man söka förhindra kommande celldöd genom behandling med bl.a. antioxidanter eller nervtillväxtfaktorer. Vår forskargrupp har arbetat med denna frågeställning i över tio års tid. Vi har visat att behandling med nervtillväxtfaktorer kan rädda hörselneuronen ifall det inte gått för lång tid efter skadan. På olika platser i världen pågår numera kliniska patientförsök där man ger lokala nervtillväxtfaktorer till patienterna samtidigt som de får ett cochlea implantat. Har neuronen redan degenererat är enda chansen att försöka ersätta dessa. Tyvärr saknas kliniskt tillämpbara behandlingar idag. Som öronläkare arbetar jag och min forskargrupp för att utvecklat en klinisk användbar metod för att kunna ersätta hörselnerven. Metoden, som än så länge enbart befinner sig på försöksdjursstadiet, innebär att vi först provar ut lämpligaste typ av cell inplantat i cellodlingsmodeller varefter vi inplanterar stamcellerna till hörselnerven på försöksdjur.

Mer om Petri Olivius: Som ansvarig på öronkliniken vid universitetskliniken i Linköping arbetar Petri Olivius med allt från öron-skallbaskirurgi till verksamhet på tolkcentralen. Han driver också en forskningsgrupp med öronspecialister – tre heltidsforskare samt två deltidsdoktorander.

 

Inger Uhlén
audiolog, med. dr., överläkare och medicinskt ansvarig för Hörselrehabiliteringen vid Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Kan hörseln tränas? Hörselbanornas utveckling och fonologiskt arbetsminne hos barn med cochlea-implantat (CI) och/eller hörapparat

Barn med hörselnedsättning har sämre utvecklade fonologiska färdigheter jämfört med normalhörande barn. Detta gäller framför allt döva barn med cochlea-implantat, men även barn med hörapparater. Förklaringen är sannolikt att de inte uppfattar omgivningstal i samma utsträckning och därmed exponeras för färre ord. Här redovisar Inger Uhlén resultat från en studie där barn i åldern 5-7 år som använder CI och/eller hörapparat fick träna sin fonologiska förmåga med hjälp av ett dataprogram under fyra veckor. Före och efter träning genomgick barnen ett antal språkliga och icke-språkliga test. Hörseln testades med vanlig audiometri, men även elektrofysiologiskt med så kallade event-related potentials (ERP), som visade hörselbanornas förmåga att särskilja olika språkljud.

Mer om Inger Uhlén: Doktorerade med en avhandling om centrala hörselbanor hos barn med språkstörning.Till vardags verksam som överläkare och medicinskt ansvarig för Hörselhabiliteringen vid Karolinska Universitetssjukhuset, det vill säga den enhet som följer upp och tar hand om barn med hörselnedsättning samt även tinnitus och balansrubbning. Arbetet omfattar även utredning av hörselnedsättning i alla åldrar, från spädbarn som inte passerat hörselscreening till vuxna med förvärvade hörselskador.

 

Peter Nordqvist
tekn. dr. i hörselteknik, verksamhetsansvarig vid Forskningsinstitutet Hörselbron

Hörapparater: Vad är viktigt för användaren?
Hörapparaten med dess möjligheter är endast en del i rehabiliteringen av en hörselskada. Hörselrehabilitering består av flera moment och varje steg i kedjan påverkar den totala nyttan för patienten. Det är hörapparaten i kombination med vårdgivarens handlande som avgör hur stor nyttan blir för patienten. Ett kvalitetsregister inom hörselvården är avgörande för att kunna kartlägga vilka delar som är viktiga.Här presenteras de möjligheter och begränsningar som hörapparaten erbjuder samt på vilket sätt olika moment i rehabiliteringen påverkar resultatet.

Mer om Peter Nordqvist: Har lång erfarenhet av utveckling/forskning om hörseltekniska hjälpmedel. I dag verksamhetsansvarig för Forskningsinstitutet Hörselbron, som bedriver oberoende forskning inom teknisk audiologi, bland annat utvärdering av hörapparater och rehabiliteringsprocesser, samt utveckling av nya, tekniska lösningar. Hörselbron strävar efter att vara en brygga mellan samhälle, användare, forskning och företag.

 

Helge Rask-Andersen
professor i experimentell otologi vid Uppsala Universitet samt överläkare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala

I dag forskar Helge Rask-Andersen bland annat kring stamcellsterapi. Målet är att “odla” nya hörselnerver, för att förbättra möjligheterna att höra med hörsel­implantat och, på sikt, kanske kunna bota hörselnedsättning.

Sedan tidigare är han internationellt känd för att löst en del av gåtan bakom Menières sjukdom – en sjukdom som medför yrsel, hörselned­sättning och tinnitus. Han var också först i Europa med att operera in hjärnstams­implantat.

Mer om Helge Rask-Andersen: Vinnare av Stora Hörselpriset på 100 000 kronor ”för hans framsynta forskning om innerörats hemligheter, som har inspirerat och utmanat en hel forskarvärld samt banat väg för utvecklingen av hörselimplantat, behandl­ing av Menières sjukdom och framtida möjligheter att återskapa förlorad hörsel.”